Hushållets balansräkning: så ställer du upp den

Ett företag som inte vet vad det äger och är skyldigt får inte finnas. Ett hushåll får det, och de flesta gör det. Ändå är räkningen samma, och för ett hushåll är den mycket enklare: inga avskrivningar, ingen revisor, två kolumner och ett datum.

Två kolumner, ett datum

Tillgångar i den ena kolumnen, skulder i den andra, och skillnaden längst ner. Allt gäller samma dag. Välj en dag som återkommer, den sista i månaden eller den sista i kvartalet, så att räkningen kan göras om på samma sätt.

Det är hela strukturen. Resten är att fylla i den ärligt.

Lista posterna, en rad var

Varje konto, varje lån, varje sak med ett värde är en egen rad. Inte “sparande” utan “ISK hos banken”, “sparkonto för Alva”, “premiepension”. Inte “lån” utan “bolån del 1”, “bolån del 2”, “studielån”.

Skälet är inte pedanteri. En rad per post gör att varje värde har en källa, en app eller ett kontoutdrag, som går att slå upp. Och när kurvan rör sig går det att se vilken rad som rörde den.

Ge varje rad ett slag: kontanter, fonder och aktier, pension, bostad, fordon, övrigt bland tillgångarna; bolån, studielån, blancolån, kredit bland skulderna. Det gör det möjligt att se hur förmögenheten är fördelad, vilket är nästa fråga efter hur stor den är.

Sätt ett värde på varje rad

Det senaste kända värdet, inget annat. För ett konto är det saldot i dag. För en fond är det dagens kurs gånger antalet andelar, vilket appen redan räknat ut. För pensionen är det senaste årsbeskedet.

För en bostad är det svårare, och det är i sin ordning. Använd en försiktig uppskattning: vad liknande bostäder sålts för nyligen, eller den senaste värderingen från banken. Skriv upp när den gjordes. Ett hus som värderades för elva månader sedan är ingen brist i balansräkningen; det är ett värde med ett datum, och det gäller tills det finns ett nyare.

Skulderna är de lättaste raderna. Banken vet exakt.

Vem posten hör till

I ett hushåll med flera vuxna hör vissa poster till en av dem: pensionen, studielånet, det egna bolagets andelar, barnsparandet som står i ett barns namn. Andra är gemensamma: bostaden, bolånet, hushållskontot.

Att veta vems är ingen bokföringsfråga. Det är en fråga om vad som händer om ni går skilda vägar, om vem som bär vilken risk, och om att pensionen ofta är mycket ojämnt fördelad mellan två personer som lever på samma pengar. En kolumn till, “tillhör”, räcker för att se det. Det går att räkna hushållet som en helhet och ändå se varje persons del.

Räkna, och spara resultatet

Summera tillgångarna. Summera skulderna. Dra ifrån. Det är dagens nettoförmögenhet. Skriv upp den med datumet, helst på ett ställe där de tidigare siffrorna också står.

Första gången är siffran bara en siffra. Andra gången är den en förändring. Från tredje gången är den en riktning, och riktningen är det man ville veta. Läs mer i nettoförmögenhet.

Vanliga misstag

Bostaden till köpeskillingen. Den är värd vad den kan säljas för i dag. Har priset stigit underskattar du dig; har det fallit överskattar du dig, och det senare är farligare.
Pensionen glöms. Den är för de flesta löntagare den största tillgången efter bostaden, och den som utelämnar den ser en förmögenhet som är hälften av den verkliga.
Saker utan andrahandsvärde tas med. Bilen, ja. Soffan, nej.
Bara den del av bolånet som amorteras i år. Hela skulden räknas.
Lönekontot som “pengar över”. Det saldot innehåller nästa månads räkningar.
Olika datum på olika rader. Ett fondvärde från i dag och ett bostadsvärde från förra året är i sin ordning, om det står vilket datum som gäller. Ett saldo från den 3:e och ett från den 28:e i samma kolumn utan datum är det inte.

Verktyget

Ett kalkylark räcker, och det är så de flesta börjar. Det som tar tid är inte räkningen utan att komma ihåg att göra om den, att hålla reda på datumen, och att se kurvan i stället för tabellen. Det är det Monero gör: varje post med sitt senast kända värde, framskrivet till dagens datum, och en kurva som visar riktningen. Reglerna är exakt de som står här.