Amortering är inte en kostnad: vad räntan och amorteringen gör med din ekonomi
Bolånets månadsbetalning är två olika saker. Räntan är det lånet kostar, amorteringen är sparande som hamnar i bostaden.
Den som har ett bolån betalar ett belopp varje månad och tänker ofta på hela beloppet som boendekostnaden. Det är det inte. Betalningen består av två delar som gör helt olika saker med hushållets ekonomi, och den som blandar ihop dem räknar fel både på vad det kostar att bo och på hur mycket man sparar.
Två delar i samma betalning
Räntan är priset för att låna pengarna. Den går till banken och kommer inte tillbaka. Det är en kostnad, precis som elräkningen.
Amorteringen är en återbetalning av själva skulden. Pengarna lämnar lönekontot, men skulden blir lika mycket mindre. Hushållet äger lika mycket efter betalningen som före; det har bara flyttat pengar från ett konto till bostaden. Amortering är sparande, i en form som inte går att ta ut i morgon.
Ett räkneexempel
Ett bolån på 2 000 000 kronor, med 3,5 procents ränta och en amortering på 2 procent om året. Under det första året, innan skulden har hunnit minska märkbart, ser månaden ut så här:
| Per år | Per månad | |
|---|---|---|
| Ränta, 3,5 % | 70 000 kr | 5 833 kr |
| Amortering, 2 % | 40 000 kr | 3 333 kr |
| Att betala | 110 000 kr | 9 167 kr |
Av 9 167 kronor i månaden är 5 833 kostnad. De återstående 3 333 kronorna har inte försvunnit; de står kvar i bostaden som en mindre skuld.
Ränteavdraget sänker kostnaden ytterligare. I skrivande stund får man dra av 30 procent av räntan upp till 100 000 kronor om året; kontrollera de aktuella reglerna hos Skatteverket. I exemplet blir räntekostnaden efter avdrag ungefär 4 080 kronor i månaden.
Varje år som skulden minskar sjunker också räntan i kronor, eftersom den räknas på en mindre skuld. Amorteringen ligger kvar på samma belopp så länge banken räknar den på det ursprungliga lånet.
Vad det betyder för boendekostnaden
Den som jämför att hyra med att äga ska jämföra hyran med räntan efter avdrag, avgiften till föreningen eller driften av huset, och det underhåll som förr eller senare behövs. Amorteringen hör inte hemma i den jämförelsen. Den som räknar in den får ägandet att se dyrare ut än det är, och tror att den som hyr och sparar lika mycket någon annanstans har det billigare.
Samma sak gäller hushållets budget. En budget som bokför hela bolånebetalningen som utgift visar ett sparande som är lägre än det verkliga, och en sparkvot som missar en stor del av det som faktiskt blir kvar.
Amortera eller spara någon annanstans
Varje krona som amorteras slipper räntan. Den som har 3,5 procents ränta och 30 procents ränteavdrag sparar i praktiken 2,45 procent om året på den kronan, säkert och utan skatt på vinsten. Ett sparkonto med 2 procents ränta ger efter skatt ungefär 1,4 procent. Så länge räntan på lånet är högre än sparräntan efter skatt är extra amortering den bättre affären, räknat i kronor.
Två saker talar ändå för att inte amortera allt man kan. Pengar i bostaden går inte att ta ut när bilen går sönder, så bufferten ska finnas först. Och för pengar som ska stå i många år kan en bred fond över tid ge en värdeutveckling som slår lånets ränta, med risken att den inte gör det. Hur mycket man måste amortera avgör amorteringskravet, som beror på hur stor skulden är i förhållande till bostadens värde och till inkomsten; reglerna har ändrats flera gånger, och banken och Finansinspektionen har de aktuella.
Hur det syns i balansräkningen
I hushållets balansräkning är bostaden en tillgång och bolånet en skuld, var för sig. När du amorterar sjunker ett konto bland tillgångarna och skulden lika mycket; nettoförmögenheten står still i det ögonblicket. Det som förändrar den är räntan, som faktiskt lämnar hushållet, och bostadens värde, som följer marknaden åt båda hållen.
Det är därför det lönar sig att följa bolånet som en egen rad och inte bara som en utgift i budgeten. Skulden som sakta blir mindre är ett sparande som annars inte syns någonstans.